Födosök

Karin   20 maj, 2015   Kommentarer inaktiverade för Födosök

16 mars 2013

Long time, no write…
En del har hänt sen jag sist skrev. En av sakerna är att jag har flyttat. En annan sak är att jag nu har tre hästar.

De tre hästarna är som tidigare Mourven och Tjaldur. Nytillskottet är Alfons, en nordsvensk brukshingst född 2011. En mycket speciell och trevlig häst. Mycket trygg med människor och vill alltid vara med och så nära som möjligt.

Jag har flyttat till inlandet och bor numera i glesbygd. Skogsnäs heter byn. Eller egentligen Strömnäs, men byn som ett kollektiv har sen 40 år tillbaka tagit sig namnet Skogsnäs.
Hästarna går på skogen, dock har de stängsel runt sig.

De har en hage på ca 3-4 ha och som är skogsmark och myrmark. Nu under vintern har de använt sig av ca 1,5-2 ha av hagen och rört sig över hela den marken (mycket beroende av var vi fodrat).

Hur gör jag då med fodring i denna hage?
Här kommer en lång utläggning om hur jag gör. Jag skriver rätt så i detalj, för att du eller någon annan ska få inspiration, och för att jag ska kunna få konstruktiv kritik på upplägget.

Vi fodrar hästarna med hö två gånger per dag. Vid varje fodring sprider vi ut höet runt om i hagen. Hur noggrant vi sprider beror lite på hur mycket tid som finns tillgänglig. Har vi mer tid går vi längre upp/in i hagen och sprider väldigt noggrant, ruskar hötussar så att det sprids ut ordentligt, över ett stort område. De måste alltså leta sig fram till var höet finns och röra på sig för att få tag på det. Har vi inte så mycket tid blir det att sprida ut höet lite mindre noggrant över ett lite mindre område (dock betydligt mer utspritt än bara några högar). Varför tycker jag det är positivt? Jo, för att när man sprider ut höet ordentligt så måste hästarna leta efter det. De får alltså både lågfrekvent rörelse (precis som när de betar) och de får träna sig i födosök. Ganska stor skillnad mot att ha höet på ett ställe, vare sig det är hönät eller en storbal.

De äter upp de stora höstråna på 3-4 timmar ungefär. Sedan har de att plocka med de små stråna som ligger utspridda under flera timmar. Vi fodrar med 11-13 timmars mellanrum ungefär. Det blir lite länge utan stora höstrån, men de har att plocka med/äta de små stråna och går alltså inte så länge utan något alls. De har ju även träd att pilla med, både gran och sly. I tidsbudget-studier av frilevande hästar har man sett att de födosöker/betar ungefär 13-16 timmar per dygn, beroende på kön och årstid. Med det här sättet försöker jag ge hästarna möjlighet till att utföra födosök/ätande under så stor del av dygnet som möjligt. Eftersom hästarna känner mättnad genom tuggtid och inte genom magsäcksfyllnad får de genom det här sättet också tugga mer per hö, då de rör sig mellan tuggorna och inte bara behöver sätta huvudet ner i höet.

Jag har torrhö i småbal, vilket ger en praktisk hantering då det är enkelt att fylla höpåsar med de kg jag behöver (räcker med två höpåsar) och så ger det fördelen att hästarna inte får frätskador på tänder/tandkött som de kan få av ensilage. Det tar alltså inte jättelång tid att fylla höpåsar och gå ut och ströa. Som jag skrev kan jag anpassa hur noggrant jag ströar utifrån hur mycket tid som finns. Det tar inte längre tid än att fylla småmaskiga hönät och hänga ut. Det tar heller inte mer tid än att ha hästarna på stall och behöva ta in och ut (och där fodra också). Så som vi gjorde i Umeå, där hästarna fick hönät på morgonen och utspritt hö på kvällen är såklart ett alternativ. Som jag skrev ovan tar det mig nu dock inte längre tid att sprida ut hela dygnsgivan, när jag har torrhö i småbal. Då ser jag större fördelar med att sprida ut hela dygnsgivan, då hästarna ganska snabbt lärde sig hur de snabbt skulle få i sig högivan i de småmaskiga hönäten och därmed inte fick så mycket mer tuggtid.

De får som ”grundgiva” 26 kg per dygn. Denna grundgiva är vid uppehållsväder ner till -10 grader. För varje 5 grader kallare än detta lägger jag till 2 kg/dygn. Vid studier har man sett att för varje grad under kritisk temperatur behöver en häst på 500 kg ungefär 0.15 kg hö extra, se http://www.hastsverige.se/sida326.html . Med tanke på mina hästars pälssättning har jag tänkt mig den nedre kritiska temperaturen vid -10 grader. Nu när det är -20 på natten och -1 på dagarna får de 15-16 kg på kvällen (30-32 kg delat på två) och 13 kg på förmiddagen (26 kg delat på två). Vid regnigt eller snöigt väder ner till -10 får de också extra hö. Utöver detta får även unghästen ganska mycket luzern (även det ett grovfoder), då han har lite större behov än de äldre. Under hösten fick han nästan dubbelt så mycket grovfoder som de andra, och fodrades extra hö och luzern vid extrafodring i en liten hage i den stora hagen. Det var en däst häst som vandrade runt i hagen då 😉

Den nackdel jag kan se med hur jag nu fodrar är att hästarna går ganska länge utan stora höstrån. De verkar inte må dåligt av det, men jag tror att det skulle vara bättre att ha tillgång till grövre stråfoder under större del av dygnet. De två alternativ till lösning som jag kan se är att antingen fodra hästarna fler gånger per dygn (tex tre eller fyra) eller att de får extra stråfoder i form av halm. Att de inte ska gå för länge utan stråfoder är för att man sett att om hästar får välja (frilevande hästar) så har de aldrig ätuppehåll längre än tre timmar och det är då något jag inte heller vill att mina hästar, som inte riktigt kan välja, ska göra.
Den första lösningen är oftast inte möjlig för mig, då jobbet kommer i vägen och det blir svårt att kunna jobba hästarna något (då alla hästarna ju behöver vara i hagen ett tag efter att ha fått högivan, så att alla får sin dygnsgiva, då de ju äter som mest timmarna efter fodring). Den andra lösningen håller jag på att kolla upp. Norrland är inte rikt på halm, men det verkar finnas här i området halm av fin kvalitet i storbal. Problemet är att få tag på havre- eller kornhalm (finns mest vetehalm) och hur jag ska kunna lagra det för att behålla bra kvalitet på det. Dessa saker ska lösas, så att jag blir helt och hållet nöjd med hästarnas fodersituation.
Jag ser det inte som en lösning att ha helt fri tillgång, då Mourven och Tjaldur i det läget skulle bli ohälsosamt överviktiga med det hö jag kan få tag på. Det skulle funka för Alfons (till och med vara bra för honom), men bara under de närmsta åren troligtvis. Jag skulle då också förlora födosöks-delen.

Så, vad tycker du om den fodringsmodell jag använder?
Hur gör du med dina hästar och vad ser du för fördelar och nackdelar med det?