m. Serratus

Karin   20 maj, 2015   Kommentarer inaktiverade för m. Serratus

15 februari 2014

Del fyra!
Idag tänkte jag gå in lite på den viktiga muskeln serratus ventralis. Ni ser den utritad på hästskelettet.

serratushelbild

Serratus ventralis är en tjock muskel som kan utöva mycket kraft. Hästen har, till skillnad mot oss, inget nyckelben som hjälper till att hålla frambenen på plats intill bröstkorgen. Eller tvärtom (inget nyckelben som håller bröstkorgen på plats mellan frambenen), om man tänker sig att bröstkorgen hänger mellan frambenen och tyngdkraften vill dra bröstkorgen ner mot marken. Istället har hästen muskler som håller bröstkorgen på plats. Det är flera olika muskler, men de som drar bröstkorgen uppåt är serratus ventralis och bröstmuskulaturen (pectoralis, i olika delar). Det finns också mycket bindväv som hjälper till att stabilisera bröstkorgens plats mellan frambenen.

Serratus ventralis har två delar, den främre och den bakre. Den främre går mellan sidoutskotten på de 4-5 nedre halskotorna och insidan av övre delen av bogbladet. Den bakre delen går mellan de 8-9 första revbenen till insidan av övre delen av bogbladet. Den heter serratus då den just ger intrycket av att vara sågtandad. Varje del (från varje kota/revben) kan anspännas individuellt och därför kan muskeln ha väldigt olika verkan beroende på vilka delar som jobbar.

Om hästen står på båda benen och den anspänner hela muskeln (främre+bakre) på båda sidor så kommer det som syns i övre delen av bilden att hända. Tillsammans med bröstmuskulaturen kommer serratus att lyfta bröstkorgen mellan frambenen. Detta kan du prova på dig själv. Ställ dig ”fyrfota” eller som om du skulle göra armhävningar. Prova först att ”släppa ner” bröstkorgen mellan armarna/skulderbladen. Prova sedan att lyfta upp bröstkorgen mellan skulderbladen, så att du tänker att någon lägger en hand på ryggraden mellan skulderbladen och du ska putta handen uppåt. I det läget använder du serratus, och det är viktigt att hitta aktiveringen av denna muskel när man gör tex armhävningar eller ”plankan”.

Vi återgår till hästen igen…. Om den bara aktiverar hela muskeln på ena sidan när benet är i marken kommer vikten att flyttas till den sidan och bröstkorgen lyftas upp något på den sidan. Det är därför det är viktigt att jobba med att hästen lägger vikten jämnt mellan frambenen/bogbladen i arbete, då vi vill att den ska aktivera båda sidor av sina serratus. En häst som ännu inte är så stark lägger gärna mer vikt på inne fram (i svängar), då det hjälper den att röra sig med så lite muskelstyrka som möjligt. När vi arbetar hästen vill vi dock att den ska arbeta mer med musklerna, för att dämpa stötar och hitta (tillbaka) till ett sunt rörelsemönster för att bära upp oss ryttare.

Serratus ventralis har som sagt olika verkan beroende på vilka delar av muskeln som aktiveras. Den har också olika verkan om frambenet är i marken eller i luften. Är benet i marken kommer serratus inverkan framförallt att röra på bröstkorgen. Är benet i luften kommer serratus inverkan framförallt att göra att bogbladet (och därmed benet) rör på sig. Om man tittar på ursprung och fäste på muskeln kan man oftast räkna ut hur den kommer att inverka på skelettbenen. När muskeln drar ihop sig åker skelettbenen mot varandra om båda är ”lösa”, medan om en del är ”fast” kommer den ”lösa” delen att röra sig mot den ”fasta”. Vilka delar som är ”lösa” och vilka som är ”fasta” beror på om hästen har benen i marken eller luften och beror också på hur andra muskler arbetar, om de håller emot eller släpper efter. Om bakre delen av serratus drar ihop sig när benet är i luften så kommer övre delen av bogbladet att vridas neråt-bakåt och hjälpa till att föra fram bogleden och frambenet. Om främre delen av muskeln drar ihop sig när benet är i anda halvan av ståfasen kommer övre delen av skulderbladet att vridas framåt, vilket hjälper till att skjuta benet bakåt (och därmed skjuta kroppen framåt). Tillsammans med bröstmusklerna kommer serratus (främre+bakre) också i sista delen av ståfasen att lyfta bröstkorgen uppåt vid frånskjutet.

Som stötdämpare har serratus också en viktig funktion. Stötdämpning behövs för att minska stötkraften från underlaget, så att den bromsas/minskas innan den når ryggraden och skallen/hjärnan. När hästen landar på ett framben kommer hoven ta stor del av stötdämpningen (hur stor beror på hovform och om hästen är skodd eller barfota). Nästa del som tar belastning är kotled, carpus, ledband och senor (titta på tidigare bilder för att se hur denna belastning kan minskas). Den kraft som sedan finns kvar behöver sedan bromsas/minskas av serratus. Är muskeln helt stum kommer kraften att transporteras vidare till bröstkorg och ryggrad. Är muskeln helt avslappnad kommer den sträckas ut fullt och istället tar bindväven över ”jobbet”. Bindväven har dock inte samma förmåga att sträckas ut utan är mer stum och därför kommer liknande sak att hända, nämligen att kraften fortplantas till bröstkorg och ryggrad. Dessutom finns det risk att serratus skadas när den i utsträckt avslappnat läge blir utsatt för en stor kraft. Serratus behöver alltså anspännas under förlängning (excentrisk kontraktion) för att dämpa bröstkorgens färd mot marken.

Men varför är det då så viktigt att hästen lyfter upp sin bröstkorg, mer än vad som nämnts här…? Det kommer vi in på mer nästa vecka. Stay tuned!