Rörelseanalys, del tre

Karin   20 maj, 2015   Kommentarer inaktiverade för Rörelseanalys, del tre

12 mars 2014

Vi fortsätter med tredje bilden i rörelse/bild-analysen. Gå tillbaka i serien/albumet för att se djupare beskrivning och vad de olika strecken betyder/visar på.

samling3

  1. Vi ser på röda och turkosa linjerna att han NÄSTAN har diagonaliteten/taktrenhet, men tappar den något. Den lila linjen visar en helt ok rygglinje, utan för mycket svank/extension. När vi kommer till den gula linjen ser vi dock att nackbandet kommer lite i kläm och att han blir för kort i halsen. Skulle han få mer utrymme för halsen och öppna ganaschvinkeln (vinkeln mellan ganascherna och halsen) skulle han troligtvis också hitta diagonaliteten bättre.
  2. Samma tillfälle, men annan stegfas. Ungefär samma som vid bild 1, men här ser vi att när han precis landar så blir extensionen/svanken i ryggen något större då bröstkorgen/manken faller ner lite mellan frambenen.
  3. Femgångaren Tjaldur valde tidigare oftast grisepassen (markbunden ”gångart” med olika stor lateralitet, ganska destruktivt rörelsemönster) för att ta sig fram här i världen. Både traven och galoppen var ganska långt borta. Med belöningsbaserat arbete (klicker) har han fått hjälp att hitta diagonaliteten i traven (och galoppen). Det har hjälpt hela hans kropp och han väljer i nuläget ofta traven för att ta sig fram i hagen. Arbetet med traven har inte varit särdeles frekvent, men har ändå haft en stor inverkan på hans liv. På den här bilden hittar han diagonaliteten, som vi ser på de röda och turkosa linjerna. Vi kan se varför traven är ganska så jobbig för honom, då han måste samla sig ganska mycket för att få till den. På den gula och lila linjen ser vi att han lyfter bröstkorg/manke och rätar ut halsryggraden en del och inte får nackbandet i kläm.
  4. Här ser vi när hans kropp inte riktigt får till diagonaliteten. Vi ser på lila linjen att han tappar ryggen/bröstkorgen/manken och svankar. Det får också till följd att den gula linjen blir väldigt svängd. Vi kan se att han är väldigt aktiv i musklerna på undersidan av halsen. När serratus och musklerna i överlinjen inte riktigt orkar hålla bröstkorgen och ryggraden på plats så behöver andra muskler gå in för att rädda upp för att bröstkorgen inte ska fara ner mellan frambenen. På de turkosa linjerna ser vi att hästen inte nödvändigtvis måste vara ”samlad” för att kotvinkeln bak ska vara större än framtill.