Hur påverkas hästen av sina levnadsvillkor?

Karin   17 januari, 2016   Kommentarer inaktiverade för Hur påverkas hästen av sina levnadsvillkor?

Jag ställer mig ibland frågan: Hur påverkas hästens kropp och sinne av de levnadsvillkor vi låter den leva under? Allteftersom kommer fler och fler svar på den frågan.

Oktober

Hästens alla organ och kroppsdelar är plastiska precis som våra. Alla cellerna i organen byts med jämna mellanrum ut. Beroende på vilket organ det handlar om tar det olika lång tid för cellerna att bytas ut. Beroende på vilken ”omsättning” cellerna har så är de också olika snabba på att anpassa sig till nya belastningar och förutsättningar. Vår kropp anpassar sig nämligen till den omvärld vi lever i, för att vi inte ska göra av med mer energi än nödvändigt och för att vi ska överleva i de utmaningar vi ställs inför. Belastar vid hårdare och på ett speciellt sätt kommer kroppen att anpassa sig för att bättre klara av den belastningen utan att bli skadad. Den kommer samtidigt att anpassa sig åt andra hållet om det är en belastning vi sällan utsätts för, då det kostar onödig energi och troligtvis inte är viktigt för vår överlevnad.

Snabbast att anpassa sig är våra muskler och vårt blodomlopp, alltså till stora delar det som påverkar vår ”kondition” (för människor tar muskler 4 veckor på sig, för hästar är det istället 6 veckor). Näst på tur kommer senor och ligament. Därefter kommer brosk och andra hårdare mjuka vävnader. Sist på tur kommer skelettet, som kan ta 1-2-3 år att anpassa sig till en ny belastning och som sägs ha bytts ut helt i vår kropp på 6-8 år. Belastningen som vävnaderna utsätts för är nedbrytande, medan vilan efter belastningen ger vävnaderna möjlighet att bygga om sig för att klara av den nya belastningen. Om vävnaderna utsätts för samma belastning inom en relativt snar framtid kommer vävnaderna bli starkare och starkare, förutsatt att de får vila mellan belastningarna för att få möjlighet att byggas om. Blir belastningen alltför stor för vad vävnaden är anpassad till blir det stor skaderisk, likaså om belastningen kommer för snart efter en tidigare belastning så att vävnaden inte hinner bygga om sig. Går det för lång tid (veckor) mellan belastningarna kommer vävnaden att byggas om för att passa den lägre belastningen.

Så, med dessa levande vävnader som anpassar sig till våra levnadsvillkor, hur ser det ut för hästen och det liv den får leva i vår omvårdnad?

Man har i studier sett hur vila och träning påverkar hästens fysik. Dels hur skelettet påverkas av intensiv träning och vila, läs mer här: Forskningskollen – träning och vila har direkt effekt på hästens skelett. Men också hur hästens kondition och skelett påverkas av hur deras hage ser ut, läs mer här: Forskningskollen – Vila är inte lika med inaktivitet. Man såg alltså att de hästar som fick gå i stor hage dels hade bibehållen/förbättrad kondition, samt ökad skelettdensitet. Detta jämfört med hästar som stod på stall och fick gå i mindre hage och som antingen tränades under en-två timmar per dag eller som vilade helt.

Så, kroppen påverkas alltså i högsta grad av hur hästen får leva sitt liv. En stor hage där hästen får en lågintensiv rörelse under hela dygnet ser ut att vara väldigt gynnsam för både skelett och kondition/muskler.

Hoven då? Den är ju en del av kroppen minst sagt. Helt klart påverkas ju även den av hur hästen lever. Men, på vilket sätt?

En väl investerad timme är att lyssna på dr. Debra Taylor som presenterar forskningsresultat som hon och andra sett kring hur rörelse och underlag påverkar hästens hov. Vad gör att vi får en sund hov med en obesvärad häst? Och vad gör att vi får en sjuk hov med en ömmande häst?
Is the hoof smart? Adaptability of the equine foot

Det går ganska snabbt och är en del begrepp som kan vara svåra att hänga med i om en inte läst mycket inom området tidigare. Vad hon visar på är att dels påverkas hoven såklart av rörelse, att den stimuleras och blir belastad. Den påverkas också av röta, där det är viktigt att jobba med att bli av med denna röta för att få en frisk hov. Vilket underlag hästen går på påverkar också hoven, där ärtsingel verkar vara det som ger hoven bäst stimulans till att utvecklas mot att ge en obesvärad häst. Hur ser den friska hoven ut då? De flesta av oss ser mest osunda hovar och det kan vara svårt att få ett grepp om hur hoven ska se ut när den är helt frisk. En hov med välutvecklade bakre delar, med breda trakter och stora ballar med en stor elastisk puta har setts ge hästar som ömmar mindre och som har ett mer hälsosamt rörelsemönster. En hov med markparallellt hovben (tänk på att hovbenet inte är den ”spets” som ses på många tvärsnittsbilder, utan är halvmåneformad och går ut på sidorna precis som hoven gör, se denna bild ) är också en viktig förutsättning för en obesvärad häst, det ska inte vara tippat varken framåt eller bakåt.

 

Så, för att sammanfatta är levnadsvillkoren i högsta grad viktiga för vår hästs hälsa och leverne. Oavsett om vi har dom som sällskapsdjur och hagprydnad, eller om vi tränar på elitnivå.

Vad kan vi göra för att skapa bättre förutsättningar för att hålla vår häst skadefri under hela dess liv? Utevistelse i stora hagar verkar vara en viktig del. Lågintensiv rörelse verkar vara en annan viktig del. Underlaget verkar vara en tredje viktig del. Och för våra hästars sinne är också sällskapet en viktig del.

Att ha hästens på lösdrift ger utevistelse dygnet runt, året runt. Många lösdrifter inbjuder dock inte till någon lågintensiv rörelse, där ligghall, vatten och mat finns samlat nära varandra ofta för människans bekvämlighet. Maten ges ofta på ett och samma ställe, eller möjligtvis några få utspridda. Hästen står alltså still stora delar av dygnet, trots att de går utomhus och då åtminstone får frisk luft. Att designa lösdriften så att den inbjuder till rörelse under långa stunder är en viktig detalj många ofta glömmer, men som fler och fler inser vikten av. På sommaren blir det oftast lättare, då hästen behöver gå runt för att få i sig sina föda (gräs). Många hagar är dock ganska små och inbjuder ofta inte till den rörelse hästarna behöver. Även på sommaren kan vi alltså behöva tänka på designen och upplägget av hagen.

Där jag nu har mina hästar har jag exceptionella förutsättningar att skapa bra hagar som inbjuder till mycket rörelse. Jag inser att de flesta inte har dessa förutsättningar, men det går att skapa bra hagar även med andra förutsättningar. Hagar som inbjuder till lågintensiv rörelse och ger hälsosamma hästar.

 

För att få lite mer överblick på hagarna lägger jag även in bilder på skisser över utformningen:

Hästarnas sommarhage. Hästarna rör sig mycket för att komma till olika delar och olika eftertraktade resurser.

Hästarnas sommarhage. Hästarna rör sig mycket för att komma till olika delar och olika eftertraktade resurser.

 

Hästarnas vinterhage. Vägar med höjdskillnad emellan och hö som sprids ut utmed dessa vägar+stigar inbjuder till rörelse. Grus utanför ligghallen och sand/grus/lera på delar av vägarna stimulerar hovarna.

Hästarnas vinterhage. Vägar med höjdskillnad emellan och hö som sprids ut utmed dessa vägar+stigar inbjuder till rörelse. Grus utanför ligghallen och sand/grus/lera på delar av vägarna stimulerar hovarna.